Piskad av självföraktet, förgiftad in till roten
Whipped by the self-contempt, poisoned to the root
Trasig och bruten, livets lusta vilse
Torn and broken, the lust of life lost
Ändå strandad... vidrigt
Still stranded... disgusting
Någonting pulserar djupt inne i själen, det talar till mig
Something pulsates deeps within the soul, it speaks to me
Viljan som klamrar sig fast, glöden som aldrig slocknar
The will that adheres, the ember that never dies out
Irrgång, irrgång... själavrak
Labyrinth, labyrinth... Soul-wreck
Irrgång, irrgång... själavrak
Labyrinth, labyrinth... Soul-wreck
Förvriden, böljande minnen tynar
Distorted, billowing memories fade
Inre syners virvelstormar avtar
Inner visions' whirlwinds subside
En världsbild bryts sakta ned
A reality is slowly torn down
Likt multen sjunkande drivved
Like decayed, sinking drift-wood
Sänks jag sakta ner... ner
I'm slowly lowered down... down
Ner till avgrundens hånande insikt,
Down to the mocking insight of the abyss
Men svaret försvann framför mig
But the answer disappeared before me
Åren passerar men känslan är kvar
The years pass, but the feeling remains
Tomhetens grava faktum...
The serious fact of emptiness
Ihålighetens döda sträckvidd
The dead range of hollowness
Irrgång, irrgång... själavrak
Labyrinth, labyrinth... Soul-wreck
Irrgång, irrgång... själavrak
Labyrinth, labyrinth... Soul-wreck
Orörlig, hårt bunden
Immobile, tied tighly
Ända far jag fram, i hjärnans labyrint...
Still I walk around in the maze of the brain...
Irrgång... själavrak
Labyrinth, labyrinth... Soul-wreck
Orörlig, ända far jag fram
Immobile, still I walk around
Förlist i illviljans hav
Wrecked in the ill-willed sea