Jag tog mina steg i gyttjans mark
I took my steps in the land of mud
Tusende korpar i mörker sky
Thousands of ravens in the dark sky
Ett träsk med dödens skugga
A swamp in the shadow of Death
Där låg min hämndens stund
There lay my moment of vengeance
Inget gift mig dräpa
No poison kills me
Inga svekfulla dåd
No devious advice
Spjutet med stjärnors prakt
The spear with pride of stars
Trollet med rymdens makt
The troll with the power of the void
Jag såg nu en grop, en ström
I saw a hole, a stream
Tog min vrede och lät mossan svälja
Took my wrath and swallowed the moss
Under fanns en passage, en klyfta
Below was a passage, an opening
Jag lät den dra mig in
I let it draw me in
Mot djupets sköte jag for än en gång
Towards the deep embrace I traveled once more
In i djupet av urtids minne
Into the depths of ancient memory
Mot gudens djup, mot hämndens stund
Towards the depth of the God, towards the time of vengeance
Där grep nu klor av skuggors mara
There gripping were the claws of shadows' nightmare
Hon drack mitt blod
She drank my blood
Hon stal min makt
She stole my power
I eld så blå
In fire so blue
Jag vred mig loss
I wriggled free
En urgud som nu skickat mig
An ancient God who now sent me
Klöste mitt jag, min innersta eld
She tore from me my inner fire
Då tog jag mitt stjärnors spjut
Then I took my spear of stars
Med all min kraft jag skar
With all my might I slashed
Y så som det var jag såg.
I saw the truth for what it was
Urguden och ormars häxa
The ancient God and the witch of serpents
Genom samma blodiga mun de talt
Through the same bloodied mouth they spoke
En ristad under två runor
As one, etched under two runes
En hämnd jag ej nu fått
No vengeance came to me
Men orden ej förgått
But the words were not forgotten
Jag blev kung med runors makt
I was made king with the power of runes
Genom hämndens och hatets pakt
Through the pact of vengeance and hatred
Urgudens gåva
The gift of the ancient God
Runors makt
The power of runes
Mot månen jag steg
Towards the moon I ascended
Trolldom född igen
Magic born again