Mörkret jag sett förr, inte alls som nu.
The darkness I’ve seen before was not like this at all
Här är kallt, här är öde, här är tomt.
Here it’s cold, here it’s desolate, here it’s empty
Det liv jag känt har slocknat, jag är redo nu
The life I knew once has died out, now I’m ready
Att befrias från det som gör så ont.
To get rid of what pains so much
Jag följde dina spår i vått och torrt.
I walked your footsteps through thick and thin
Men dit du rest kan jag inte färdas till.
But to the place where you’ve gone, I cannot go
Min sorg är så bottenlös och den tynger mig.
My sorrow is so bottomless, and it weights down on me
Fast en inre röst, den viskar vad den vill.
But a voice within whispers to me what it wants
När du gett allt du vill, ska du ge lite till.
When you’ve given all you want, you’ll have to give a little more
Och ta ett litet kliv.
And take a small step
Finns det ens en dag efter den här?
Is there even a day after this one?
Vet jag alls, vad är falskt, vad är sant?
Do I know at all what’s false, what’s true?
Du gav livet mening, du var mig så kär.
You gave life a meaning, I loved you so much
Den väg som lagts framför mig är så brant.
The way that lies ahead is so steep
Hur ska jag resa mig?
How will I stand back up?
Hur kan jag finnas utan dig?
How can I exist without you?
Du tar ett litet kliv.
You take a small step
Ta ett steg och ännu ett
Take a step and one more
Är det enda som är rätt:
It’s the only right thing
Att ta: ett litet kliv.
To take: a small step
Bara ta ett andetag.
Just take a breath
Ett steg i sänder orkar jag.
One step at a time I can manage
Blicka inte så långt och det går bra
Don’t look too far and it’ll be alright
Nästa steg, är ett val som jag ska våga ta.
The next step is a choice that I will dare making
Fastän vägen är lång, dras jag mot en soluppgång.
Though the way is long, I'm pulled toward a sunrise
Och tar ett litet kliv.
And I take a small step
När dagen gryr, vad händer sen?
When the day breaks, what will happen then?
När man vet att ingenting kan någonsin bli sig likt igen?
When you know that nothing can be the same ever again?
Jag ska finna tröst, hos min inre röst.
I will find consolation in my inner voice
Och ta ett litet kliv.
And take a small step