Där stod han så resligt den bergakung från norr
There he stod so tall the mountain king from the north
med ett trånande sinn
With a thirsty mind
En ungmö från bygden han snärjde till sin borg
A young maiden from the community he tricked to his fort
med sin trolldom
With his magic
Och jungfrun hon rider med vinden i sitt hår
And the maiden she rides with the wind in her hair
så fager och skön som en älva
So beautiful and fair like an elf
Stjärnor de tindra på vägen hon skall fram
Stars they twinkel on the way she walks
i lönndom hon möter sin kära
In secret she meets her beloved
Hon faller i dvala med ögonen av sten
She falls in deep sleep with eyes of stone
i hans kyliga famn
In his cold embreace
Hans galdrar är starka, i tusende år
His spells are strong, In thousands of years
är hon fjättrad
she is chained
Om afton hon klär sig med gyllene behag
And In the evening she dresses herself in a golden dress
ty hon fägnar sin kung
For she is leaving her king
I mörkaste kammarn hon ämnar att stå brud
In the darkest chamber she will become a wife
med sin bergakung
With her mountain king